Denna lektion innehåller det grundläggande franska alfabetet och en uttalsguide, tillsammans med vanliga fraser för att introducera sig.
Franska alfabetet
redigeraDetta är det franska alfabetet med ungefärligt uttal och IPA och fonologi.
Letter Uttal IPA Ungefärligt A /a/ ah B /be/ be C /se/ se D /de/ de E /ə/ öh F /ɛf/ eff G /ʒe/ sje H /aʃ/ asch I /i/ i J /ʒi/ sji K /ka/ kah L /ɛl/ ell M /ɛm/ em N /ɛn/ en O /o/ å P /pe/ pe Q /ky/ ky R /ɛʁ/ ärr S /ɛs/ ess T /te/ te U /y/ u/y V /ve/ ve W /dublɛ ve/ dooble ve X /iks/ icks Y /igʁɛk/ i grek Z /zɛd/ zed
Det är viktigt att inse att vissa ljud skiljer sig mycket i franska:
- bokstaven a uttalas bara "ah"
- bokstaven e (när den står själv) uttalas bara "öh" (när den har accenten ´ som i é uttalas det "e")
- bokstaven i uttalas bara "i"
- bokstaven h är vanligtvis tyst, och uttalas sällan
Det finns fem accenter i franskan:
- ` ändrar ljudet på det e accenten är över, men ändrar betydelsen på ett ord för ett a eller u. Kallas för accent grave och finns i ord som achète och à.
- ´ finns enbart över e för att ändra ljudet. Kallas för accent aigu och finns bland annat i désolé(e)
- ^ ändrar längden på en vokal, och gör den längre. Kallas för accent circonflexe och finns bland annat i hôtel.
- ¨ är oftast över e med en annan vokal precis före (exempelvis uë), varpå du måste uttala de båda vokalerna enskilt och inte tillsammans. Kalls för tréma och finns bland annat i noël och maïs.
- ç ändrar ljudet på ett c. Det är oftast före ett a, o eller u och gör att c:et blir ett /s/. Kallas för cédille och finns bland annat i français.
I romanska språk är det vanligt att man har ett formellt och ett informellt sätt att säga "du" på. På franska har man "tu" som är informellt och "vous" som är formellt. Båda böjs olika, som du kommer märka. För att bestämma vilken sorts "du" som skall användas, måste man tänka på personens ålder, profession och vilken relation man har till personen.
- Om personen är en minderårig, väldigt närstående eller en familjemedlem används "tu".
- Om personen är vuxen, inte närstående, eller en främling, bör "vous" användas.
Demonstrationer kommer i dialogerna här under.
Vokabulär
redigera- Hälsningar - les salutations
Salut | Hej/hej då | (informellt) |
Bonjour | Hej/goddag | (formellare än salut, hela dagen) |
Bonsoir | hej/godkväll | (efter 19:00) |
Quoi de neuf ? | Vad står på? | |
Pas grand-chose. | Inte mycket. |
- Hej då - Au revoir
Salut. | Hej/hej då | (informellt) |
Au revoir. | Hej då/adjö | åroahr (ev uttalas inte) |
À demain. | Vi ses i morgon | ah duhman |
Au revoir, à demain. | Hej då, vi ses i morgon | |
À tout à l'heure. | Vi ses (senare i dag)! | ah tootah löhr |
À la prochaine. | Vi ses (i morgon)! | ah lah proh shän |
Bonne soirée | Godkväll | |
Bonne nuit | Godnatt | bonn nuee |
À bientôt. | På återseende. | ah bjäntå |
Ciao | Hej då | chao (italienska) |
- Vad heter du? - Comment vous-appellez-vous?
Comment vous appellez-vous ? (formellt), Comment t'appelles tu ? (informellt), Quel est ton nom ? (informellt) |
Vad heter du? |
Je m'appelle _____. | Jag heter _____. (bokstavligen "jag kallar mig _____.") |
Mon nom est _____. | Mitt namn är _____.) |
- Hur står det till? Comment allez-vous?
Comment allez-vous ? (formellt), Comment vas-tu ? (informellt), Comment ça va ?/Ça va ? (informellt) |
Hur står det till?, Hur mår du? |
Ça va (très) bien. | Det är/Jag mår (mycket) bra. |
Oui, ça va. | Det är okej. (bokstavligen "Ja, det går") |
Très bien, merci. | Jättebra, tack |
Pas mal. | Skapligt. |
pas si bien/pas très bien | Inte så bra |
(très) mal | (väldigt) dåligt |
Comme ci, comme ça. | Sådär |
Désolé(e). | Jag är ledsen |
Et toi? (informellt)( Et vous? (formellt) |
Själv då? |
Samtal
redigeraExempel 1 (en flicka pratar med sin vän)
redigeraNamn | Franska | Svenska | Uttal |
---|---|---|---|
Anne: | Salut ! Ça va ? | Hej! Hur mår du? | (Sahlu! Sah vah) |
Bertrand: | Bien, et toi? | Bra, själv då? | (Bjä, äh twah?) |
Anne: | Bien! | Bra! |
Exempel 2 (en kvinna talar till en främling)
redigeraNamn | Franska | Svenska | Uttal |
---|---|---|---|
Madame Michelle : | Bonsoir Monsieur, comment allez-vous ? | Godkväll, hur står det till? | (Bonnswar Månsiö, kåmman tallä-voo?) |
Monsieur Dupont : | Bien, et vous ? | Bra, och själv? | (Bjän, eh voo?) |
Mme. Michelle : | Très bien ! | Utmärkt! | (Trä bjän) |
Exempel 3 (en pojke presenterar sin vän för en vuxen)
redigeraNamn | Franska | Svenska | Uttal |
---|---|---|---|
Claude: | Monsieur Dupont, je vous présente Anne. | Herr Dupont, jag skulle vilja presentera er för Anne. | (Månsiö Doopån, chö voo präsahnt Ann.) |
M. Dupont: | Angenämt. | (Anshantä) | |
Anne: | Ravie de faire votre connaissance. | Trevligt att träffas. | (Rahvee dö fär votruh connässans.) |
Exempel 4 (Sofia har precis träffat Michel)
redigeraNamn | Franska | Svenska | Uttal |
---|---|---|---|
Michel: | Bonjour, je m'appelle Michel. Comment vous appelez-vous ? | Hej, jag heter Michel. Vad heter du? | Bonnshoor, shö mappell mishel. komån voo zaplä voo |
Sofía: | Bonjour, Michel. Je m'appelle Sofía. Comment ça s'écrit, 'Michel' ? | Hej, Michel. Jag heter Sofía. Hur skriver man ditt namn, 'Michel'? | Bonnshoor, mishel. shö mappell soffeeyah. komån sa säkri, Mishel |
Michel: | Ça s'écrit M-I-C-H-E-L. Comment allez-vous ? | Det skrivs M-I-C-H-E-L. Hur mår du? | Sa säkri emm-i-sä-ash-öh-ell komån talä voo |
Sofía: | Comme-ci comme-ça. Et vous ? | Sådär. Och du? | Komsi komsa. ä voo |
Michel: | Très bien, merci. | Jättebra, tack. | Trä bjän, märsi |
Sofía: | Bien ! À demain, Michel. | Bra, vi ses i morgon, Michel. | Bjän ah dömän, mishel |
Michel: | À demain ! | Ses i morgon! | ah dömän |
Les Nombres (siffror) 1-20
redigeraNumer | Franska | Uttal | Lyssna | Nummer | Franska | Uttal | Lyssna |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | un | (ön) | 11 | onze | (anze) | ||
2 | deux | (dö) | 12 | douze | (dooze) | ||
3 | trois | (twa) | 13 | treize | (träz) | ||
4 | quatre | (katruh) | 14 | quatorze | (katorz) | ||
5 | cinq | (sank) | 15 | quinze | (känz) | ||
6 | six | (sis) | 16 | seize | (säz) | ||
7 | sept | (set) | 17 | dix-sept | (dis-set) | ||
8 | huit | (uuit) | 18 | dix-huit | (dis-wuit) | ||
9 | neuf | (nöff) | 19 | dix-neuf | (dis-nöff) | ||
10 | dix | (dis) | 20 | vingt | (vän) |
Être och avoir
redigeraÊtre och avoir är de två viktigaste verben. Innan du kan använda dem måste du förstå de personer man kan prata om inom franska:
Första person | singular | je | jag |
---|---|---|---|
plural | nous | vi | |
Andra person | singular | tu | du |
plural | vous | ni | |
Tredje person | singular | il, elle, on | han, hon, den/det |
plural | ils, elles | de (maskulint) de (feminint) |
Être betyder att vara, och avoir betyder att ha.
|
|