Wikiversity

Introduktion till Sydsamiska/Grammatik/Substantiv och nomen

< Introduktion till Sydsamiska | Grammatik

Nomen kallas alla substantiv, adjektiv, talord och pronomen. Nomen böjs i kasus och tal.

Kasus är en böjningsform av substantiv, adjektiv och pronomen: personliga, påpekande och tal.

  • Det finns 8 kasus i sydsamiska som böjs i ental och flertal i 1, 2, 3, 4 och upp till 5 stavelser.
  • Ord med 4 stavelser böjs som i 2 stavelser (likstavelsesord) och ord på fem stavelser böjs som 3 stavelser (Olikstavelsesord).
  • Substantiv som i nominativ ental består av eller ändar på en takt med två stavelser kan som stammvokal ha en långvokal:
  1. -ie som i guelie
  2. -a som i maana,
  3. -oe som i aaltoe eller en kort
  4. -e som i niejt-e:
Tvåstavelsestammar § 102 Ental Flertal
nominativ, nom. § 30

är namnformen, berättar eller frågar om vem eller vad någon eller nån är eller var, har ändelse på -h i flertal. I stammar på -e bortfaller andra stavelse vokal i flertal.

  1. guelie
  2. maana
  3. aaltoe
  4. nïejte
  1. guelieh
  2. maanah
  3. aaltoeh
  4. nïejth
akkusativ, akk. §§ 38 39

är objektsformen, uttryck för den eller det som handlingen frambringar, verkar på eller på annan måte gäller, har ändelse på -m i ental och -ide, -jde i flertal. I stammar på -oe vokalförenkling till -o i flertal.

  1. gueliem
  2. maanam
  3. aaltoem
  4. nïejtem
  1. guelide
  2. maanide
  3. aaltojde
  4. nïejtide
genitiv, gen. § 33

är formen på tillhörighet eller ägoform, den/det som subjektet tillhör, har ändelse på -n i ental och -j , -i, i flertal.

  1. guelien
  2. maanan
  3. aaltoen
  4. nïejten
  1. gueliej
  2. maanaj
  3. aaltoej
  4. nïejti
illativ, ill. § 34

är bestämmelse, den/ det som subjektet är bestämt för eller tillfaller, bevegelse till, in i någon, har ändelse på -(a)n, -se, i ental och -ide, jde i flertal. Stammar på -ie får i illativ ental omljud i första stavelse och vokalförenkling i andra stavelse till -a. Stammar på -a vokalskifte till -e i ental, stammar på -oe till -o i ental och flertal. Stammar på -ie/-a/-e får i andra stavelse flertal vokalskifte till -i.

  1. gualan
  2. maanese
  3. aaltose
  4. nïejtese
  1. guelide
  2. maanide
  3. aaltojde
  4. nïejtine
inessiv, iness. § 35

är lokalisering, tillstånd, platsen där subjektet är eller var, har ändelse på -sne i ental och -ine, jne i flertal. Stammar på -ie/-a får vokalskifte i andra stavelse till -e i ental, stammar på -oe till -o i ental och flertal. Stammar på -ie/-a/-e får i andra stavelse flertal vokalskifte till -i.

  1. guelesne
  2. maanesne
  3. aaltosne
  4. nïejtesne
  1. gueline
  2. maanine
  3. aaltojne
  4. nïejtine
elativ, elat. § 36

upphov, platsen som subjektet kommer eller skriver sig från eller matrialet som subjektet är gjort av, har ändelse på -ste i ental och -jste i flertal. Stammar på -ie/-a får i andra stavelse vokalskifte till -e i ental, stammar på -oe till -o i ental och flertal. Stammar på -ie/-a får vokalskifte i andra stavelse till -e i ental, stammar på -oe till -o i ental och flertal. Stammarr på -ie/-a/-e får i andra stavelse flertal vokalskifte till -i.

  1. gueleste
  2. maaneste
  3. aaltoste
  4. nïejteste
  1. guelijste
  2. maanijste
  3. aaltojste
  4. nïejtijste
komitativ, komit. § 37

förbindelse, den/det/de som subjektet är eller var förbundet med, har ändelse på -ine i ental och -j, -i + gujmie i flertal.

  1. gueline
  2. maanine
  3. aaltojne
  4. nïejtine
  1. gueliejgujmie
  2. maanajgujmie
  3. aaltoejgujmie
  4. nïejtigujmie
essiv, ess. § 31,

midertidig rulle och förändring, har ändelse på -ine, -jne i båda ental och flertal. Stammar på -oe får vokalskifte i andra stavelse till -o.

  1. gueline
  2. maanine
  3. aaltojne
  4. nïejtine
Hämtad från ”https://sv.wikiversity.org/w/index.php?title=Introduktion_till_Sydsamiska/Grammatik/Substantiv_och_nomen&oldid=21337”