Franska/Steg 1/Att introducera sig själv

Denna lektion innehåller det grundläggande franska alfabetet och en uttalsguide, tillsammans med vanliga fraser för att introducera sig.

Franska alfabetet

Detta är det franska alfabetet med ungefärligt uttal och IPA och fonologi.

Letter	Uttal
	IPA	Ungefärligt
A	/a/	ah
B	/be/	be
C	/se/	se
D	/de/	de
E	/ə/	öh
F	/ɛf/	eff
G	/ʒe/	sje
H	/aʃ/	asch
I	/i/	i
J	/ʒi/	sji
K	/ka/	kah
L	/ɛl/	ell
M	/ɛm/	em
N	/ɛn/	en
O	/o/	å
P	/pe/	pe
Q	/ky/	ky
R	/ɛʁ/	ärr
S	/ɛs/	ess
T	/te/	te
U	/y/	u/y
V	/ve/	ve
W	/dublɛ ve/	dooble ve
X	/iks/	icks
Y	/igʁɛk/	i grek
Z	/zɛd/	zed

Det är viktigt att inse att vissa ljud skiljer sig mycket i franska:

• bokstaven a uttalas bara "ah"
• bokstaven e (när den står själv) uttalas bara "öh" (när den har accenten ´ som i é uttalas det "e")
• bokstaven i uttalas bara "i"
• bokstaven h är vanligtvis tyst, och uttalas sällan

Det finns fem accenter i franskan:

• ` ändrar ljudet på det e accenten är över, men ändrar betydelsen på ett ord för ett a eller u. Kallas för accent grave och finns i ord som achète och à.
• ´ finns enbart över e för att ändra ljudet. Kallas för accent aigu och finns bland annat i désolé(e)
• ^ ändrar längden på en vokal, och gör den längre. Kallas för accent circonflexe och finns bland annat i hôtel.
• ¨ är oftast över e med en annan vokal precis före (exempelvis uë), varpå du måste uttala de båda vokalerna enskilt och inte tillsammans. Kalls för tréma och finns bland annat i noël och maïs.
• ç ändrar ljudet på ett c. Det är oftast före ett a, o eller u och gör att c:et blir ett /s/. Kallas för cédille och finns bland annat i français.

I romanska språk är det vanligt att man har ett formellt och ett informellt sätt att säga "du" på. På franska har man "tu" som är informellt och "vous" som är formellt. Båda böjs olika, som du kommer märka. För att bestämma vilken sorts "du" som skall användas, måste man tänka på personens ålder, profession och vilken relation man har till personen.

• Om personen är en minderårig, väldigt närstående eller en familjemedlem används "tu".
• Om personen är vuxen, inte närstående, eller en främling, bör "vous" användas.

Demonstrationer kommer i dialogerna här under.

Vokabulär

Hälsningar - les salutations

Salut	Hej/hej då	(informellt)
Bonjour	Hej/goddag	(formellare än salut, hela dagen)
Bonsoir	hej/godkväll	(efter 19:00)
Quoi de neuf ?	Vad står på?
Pas grand-chose.	Inte mycket.

Hej då - Au revoir

Salut.	Hej/hej då	(informellt)
Au revoir.	Hej då/adjö	åroahr (ev uttalas inte)
À demain.	Vi ses i morgon	ah duhman
Au revoir, à demain.	Hej då, vi ses i morgon
À tout à l'heure.	Vi ses (senare i dag)!	ah tootah löhr
À la prochaine.	Vi ses (i morgon)!	ah lah proh shän
Bonne soirée	Godkväll
Bonne nuit	Godnatt	bonn nuee
À bientôt.	På återseende.	ah bjäntå
Ciao	Hej då	chao (italienska)

Vad heter du? - Comment vous-appellez-vous?

Comment vous appellez-vous ? (formellt), Comment t'appelles tu ? (informellt), Quel est ton nom ? (informellt)	Vad heter du?
Je m'appelle _____.	Jag heter _____. (bokstavligen "jag kallar mig _____.")
Mon nom est _____.	Mitt namn är _____.)

Hur står det till? Comment allez-vous?

Comment allez-vous ? (formellt), Comment vas-tu ? (informellt), Comment ça va ?/Ça va ? (informellt)	Hur står det till?, Hur mår du?
Ça va (très) bien.	Det är/Jag mår (mycket) bra.
Oui, ça va.	Det är okej. (bokstavligen "Ja, det går")
Très bien, merci.	Jättebra, tack
Pas mal.	Skapligt.
pas si bien/pas très bien	Inte så bra
(très) mal	(väldigt) dåligt
Comme ci, comme ça.	Sådär
Désolé(e).	Jag är ledsen
Et toi? (informellt)( Et vous? (formellt)	Själv då?

Samtal

Exempel 1 (en flicka pratar med sin vän)

Namn	Franska	Svenska	Uttal
Anne:	Salut ! Ça va ?	Hej! Hur mår du?	(Sahlu! Sah vah)
Bertrand:	Bien, et toi?	Bra, själv då?	(Bjä, äh twah?)
Anne:	Bien!	Bra!

Exempel 2 (en kvinna talar till en främling)

Namn	Franska	Svenska	Uttal
Madame Michelle :	Bonsoir Monsieur, comment allez-vous ?	Godkväll, hur står det till?	(Bonnswar Månsiö, kåmman tallä-voo?)
Monsieur Dupont :	Bien, et vous ?	Bra, och själv?	(Bjän, eh voo?)
Mme. Michelle :	Très bien !	Utmärkt!	(Trä bjän)

Exempel 3 (en pojke presenterar sin vän för en vuxen)

Namn	Franska	Svenska	Uttal
Claude:	Monsieur Dupont, je vous présente Anne.	Herr Dupont, jag skulle vilja presentera er för Anne.	(Månsiö Doopån, chö voo präsahnt Ann.)
M. Dupont:	Enchanté.	Angenämt.	(Anshantä)
Anne:	Ravie de faire votre connaissance.	Trevligt att träffas.	(Rahvee dö fär votruh connässans.)

Exempel 4 (Sofia har precis träffat Michel)

Namn	Franska	Svenska	Uttal
Michel:	Bonjour, je m'appelle Michel. Comment vous appelez-vous ?	Hej, jag heter Michel. Vad heter du?	Bonnshoor, shö mappell mishel. komån voo zaplä voo
Sofía:	Bonjour, Michel. Je m'appelle Sofía. Comment ça s'écrit, 'Michel' ?	Hej, Michel. Jag heter Sofía. Hur skriver man ditt namn, 'Michel'?	Bonnshoor, mishel. shö mappell soffeeyah. komån sa säkri, Mishel
Michel:	Ça s'écrit M-I-C-H-E-L. Comment allez-vous ?	Det skrivs M-I-C-H-E-L. Hur mår du?	Sa säkri emm-i-sä-ash-öh-ell komån talä voo
Sofía:	Comme-ci comme-ça. Et vous ?	Sådär. Och du?	Komsi komsa. ä voo
Michel:	Très bien, merci.	Jättebra, tack.	Trä bjän, märsi
Sofía:	Bien ! À demain, Michel.	Bra, vi ses i morgon, Michel.	Bjän ah dömän, mishel
Michel:	À demain !	Ses i morgon!	ah dömän

Les Nombres (siffror) 1-20

Numer	Franska	Uttal	Lyssna	Nummer	Franska	Uttal	Lyssna
1	un	(ön)		11	onze	(anze)
2	deux	(dö)		12	douze	(dooze)
3	trois	(twa)		13	treize	(träz)
4	quatre	(katruh)		14	quatorze	(katorz)
5	cinq	(sank)		15	quinze	(känz)
6	six	(sis)		16	seize	(säz)
7	sept	(set)		17	dix-sept	(dis-set)
8	huit	(uuit)		18	dix-huit	(dis-wuit)
9	neuf	(nöff)		19	dix-neuf	(dis-nöff)
10	dix	(dis)		20	vingt	(vän)

Être och avoir

Être och avoir är de två viktigaste verben. Innan du kan använda dem måste du förstå de personer man kan prata om inom franska:

Första person	singular	je	jag
	plural	nous	vi
Andra person	singular	tu	du
	plural	vous	ni
Tredje person	singular	il, elle, on	han, hon, den/det
	plural	ils, elles	de (maskulint) de (feminint)

Être betyder att vara, och avoir betyder att ha.

Singular Plural första person je suis jö sui jag är nous sommes noo som vi är andra person tu es tu ä du är vous êtes voozett du är tredje person il est ill ä han är ils sont illså de är (mask. eller blandat) elle est ell ä hon är on est ohn ä man/den/det är elles sont ellså de är (fem.)

Franskt verb • Presens indikativ • audio (100 kb) avoir att ha Singular Plural första person j'ai jag har nous avons vi har andra person tu as du har vous avez du/ni har tredje person il a han har ils ont de har (mask. el. blandat) elle a hon har on a man/den/det har elles ont de har (fem.)

Övningar

• Övningar