Kön, makt och våld/Vardagslivet

Den här resursen är en del av svenska Wikiversity.

15/11 Kön, makt och våld i vardagslivet

Litteratur till det här seminariet:

• Edenheim
• Eldén
• Jansson & Wendt
• Lindstedt Cronberg
• Liliequist
• Telste
• Östman (de tre sistnämnda författarna i Mord, misshandel…)
• Slagen dam
• Östergren.

I texterna diskuteras könsrelaterat våld i förhållande till faktorer som bland andra klass, relation och kultur. Vilka samband lyfts fram? Anser ni att resonemangen är trovärdiga? Varför/varför inte?

Klass, relationer och kultur är tätt kopplade till varandra. I en relation kan man dölja våld mot sin partner för att inte omgivningen skall märka något. Det gäller både mannen och kvinnan. Att den perfekta ytan inte skall krackelera. Vem man döljer för och på vilket sätt är både kulturellt och beroende på klass. Edenheim tar upp våld i familjer men mest hur historieämnet reproducerar könsrelationerna genom sitt sätt att beskriva dem. De övriga artiklarna jag hunnit läsa tar mer upp historisk tid. Jag läser vidare.

Externa källor
Det finns många kommunala informationssidor för kvinnor som söker stöd. Det här är ett exempel från Staffanstorp. Intressant!

Könsrelaterat våld betraktas enligt flera av författarna som oönskat och vanärande både i dagens samhälle och i det förmoderna samhället (här: c:a 1600–1900). Utgångspunkterna för fördömandet av våldet skiljer sig dock väsentligt åt i tiden – hur?

Husbonden hade rätt att aga sin hustru så länge det inte gav blånader eller blodvite. I sådana fall kunde kvinnan gå till tinget och få sin make dömd. Annars var våldet i hemmet accepterat. Liknelsen med husbonden som huvudet och övriga familjen kropp är talande. Mannen styrde sin familj och barn och hustru skulle följa honom. Nu pratar vi om ett förmodernt samhälle.

Idag är våldet fortfarande utbrett, enligt Lundgren har 50% av alla vuxna kvinnor utsatts för våld eller hot om våld... Men lagstiftningen accepterar det inte.

Edenheim för en diskussion om forskarens syn på och förhållande till det historiska subjektet. Vilken position intar Edenheim i denna diskussion? Vad anser Du om hennes resonemang och vilket är Ditt förhållningssätt?

Edenheim s323 skriver att "det finns få tillfällen till en identitet som kvinna utan våldsamma, underordnade eller kränkande sammankopplingar". Jag undrar vilka tillfällen hon syftar på som inte har den kopplingen? Och är den kvinnliga identiteten så starkt kopplad till underordningen? Till ett förtryck? Nog måste det finnas motrörelser bland kvinnor för att forma en annan identitet, eller? Edenheim skriver "att inte ens traditionellt positiva benämningar som moderskap, systerskap, kvinnogemenskap är några undantag". En deprimerande bild... Den amerikanska Tea Party-rörelsen med Sarah Pallin i spetsen, är det en motrörelse? Ur ett jämställdhetsperspektiv är det väl inte det. Men kanske är det ett sätt för kvinnor att känna sig stolta och viktiga, om deras roll som hockeymorsor. Känns tveksamt, konservativt och väldigt omodernt ur mitt perspektiv. Men det går kanske att förstå sådana rörelser genom att se kvinnobilden ur Edenheims perspektiv? Kvinnan som extremt förtryckt och ett sätt att åtminstone skaffa sig rörelseutrymme någonstans. I hemmet och bland familjen.

Samtidigt tror jag det är överdrivet att som Edenheim skriva att"begreppet kvinna [...] är associerat med underordning, våld och död". Vad tänker ni andra om det?

s330 är intressant. Om lagstiftaren och hegemonin med det manliga som norm.

Hon menar att könsförtrycket reproduceras av både kvinnor och män.

Ni har läst om könsrelaterat våld från 1600-talet och fram till nu. Resonera utifrån en tidsaxel om kontinuitet och förändring i förekomsten av, och föreställningarna om, könsrelaterat våld!

Från ett accepterat fenomen, ett uppfostringsmedel för mannen att lära sin kvinna till ett otillåtet fenomen.