PBL eller Problembaserat Lärande (även PBI, Problembaserad inlärning) är en pedagogisk metod som bygger på problemformulering och problemlösning snarare än föreläsning och självstudier.

MetodRedigera

Metodiken går ut på att studenterna arbetar i grupperer med verklighetsförankrade problemställningar som de får sig tilldelade och tillsammans ska lösa. Varje grupp består av 6-8 studenter samt en handledare som är där för att inspirera studenterna och att bistå i grupp och lärandeprocessen.[1].

Arbetet genomförs i sju steg och innan arbetet påbörjas ska gruppen tillsammans komma överens om ett gruppkontrakt där ramar för arbetet sätts upp. Problemen skall vara anpassade till var i utbildningen studenten befinner sig så de har tillräckligt med kunskap för att frågeställningen i fallet ska kunna ses som uppenbar.

De sju stegenRedigera

  • Steg 1: Klargöra termer och begrepp. Uppgiften läses igenom och oklarheter i texten diskuteras i gruppen.
  • Steg 2: Identifiera problem. Här identifieras problemen och ska formuleras så att de vid redovisningen kan besvaras. Problemställningarna ska vara direkt relaterade till fallet dvs. inga övergripande allmänna problemställningar ska tas upp.
  • Steg 3: Producera idéer. I det här steget aktiveras och bearbetas tidigare kunskap med hjälp av varandra i gruppen. Man kan göra en ”brain storming” där man fritt låter alla i gruppen komma på ord som de associerar till problemet och som sekreteraren skriver upp på tavlan. Denna del av processen måste få ta tid så att gruppen hittar rätt nivå på den plattform som de sedan ska stå på när de går vidare i processen. Diskussionerna ska leda fram till den punkt när de inte längre har kunskap till att lösa problemställningen.
  • Steg 4: Generera hypoteser. Hypoteser är kvalitativa gissningar av lösningar på utgångsproblemet med utgångspunkt för vad man redan kan. Här är det viktigt att studenterna har jobbat igenom förra steget väl så att hypoteserna inte blir ”sanningar”, dvs studenterna skriver ner det de redan vet. Här ska det komma fram kvalitativa gissningar på problemlösningen.
  • Steg 5: Formlera inlärningsmål. Genom att se vilka kunskaper som saknades vid hypotesgenereringen kommer gruppen gemensamt fram till vilka specifika kunskaper som man behöver inhämta och sätter upp inlärningsmål.
  • Steg 6: Inhämta kunskap. Varje gruppmedlem har ansvar för att inhämta den kunskap som hon eller han anser nödvändig för att lösa problemställningen med hjälp av de inlärningsmål och hypoteser som gruppen har skrivit ner. Här måste var och en komma fram till på vilket sätt som han eller hon lär sig bäst med de resurser som finns tillgängliga.
  • Steg 7: Problemlösning. Här ska de nya kunskaperna kunna förklara hypoteserna som genererades och kunna lösa problemet med hjälp av fördjupade kunskaper. Det ska också leda till att studenterna ska kunna använda de nya kunskaperna även i liknande situationer med annat sammanhang. De frågor som fortfarande är oklara sammanfattas och används vid seminarium tillsammans med ämnesföreträdare.

Källor och noterRedigera

  1. FINUCANE, P.M., JOHNSON, S.M. and PRIDEAUX, D.J., 1998. Problem-based learning: its rationale and efficacy. The Medical journal of Australia, 168(9), 445-448.