De olika delarna

Surdegsbakning för hemmabagaren | Utrustning | Om mjölsorter | Om gluten | Baka med fördegar | Starta surdegar | Enkel surdegsbakning | Långjästa surdegsbröd | Förändra befintliga recept

 


Säd redigera

 



Mjöl mals av sädeskorn. Sädeskornen består av grodd (germ), endosperm och skal (bran). För att få ett siktat mjöl, till exempel vetemjöl eller siktat rågmjöl, siktar man bort skaldelarna och grodden. För att få fullkornsmjöl, till exempel grovt rågmjöl eller grahamsmjöl, använder man hela sädeskornet. Av grodden på vetekornet gör man vetegroddar och av skaldelarna gör man kli och kruskakli. Om man krossar eller klipper hela vete- eller rågkärnor får man vetekross och rågkross.

Vete redigera

  Vete är det sädesslag som innehåller mest gluten och är därför mest lämpat av alla sädesslag för brödbakning. Vete kommer från början från Asien och medelhavsområdet.

Fil:Vetekross.jpg Vetekross är hela vetekorn som har klippts i bitar. Används i matbröd, men måste kokas eller blötläggas innan.

Fil:Rågsikt.jpg Rågsikt består av 40% siktat rågmjöl och 60% siktat vetemjöl. Blandningen mellan råg och vete gör att det går bra att baka bröd enbart på rågsikt.

Fil:Grahamsmjöl.jpg Grahamsmjöl är ett mjöl av hela vetekornet. Det behöver blandas med vanligt vetemjöl om man ska baka bröd på det.


Fil:Kruskakli.jpg Kruskakli är ett extra grovmalet kli av vetekornets skal som innehåller 50% fibrer. Används för att fiberberika bröd.

Fil:Vetekli.jpg Vetekli är malet av vetekornets skal och innehåller 40% fibrer. Används för att fiberberika bröd.

Fil:Fullkornsvetemjöl.jpg Fullkornsvetemjöl är samma sak som grahamsmjöl.





Råg redigera

  Råg härstammar från Mindre Asien och är ett nordeuropeiskt sädesslag och var det dominerande sädesslaget i Sverige 1500-1800. Råg känns igen på att borsten slutar på olika höjd. Att rågen odlats mycket i Norden beror på att det tål kyla bättre än vete. Av rågmjöl bakar man främst knäckebröd. Rågmjöl innehåller mindre gluten och blandas därför ofta med vetemjöl om man ska baka av det.

Fil:Fint rågmjöl.jpg Fint rågmjöl mals av hela rågkornet, dvs det är ett fullkornsmjöl.

Fil:Grovt rågmjöl.jpg Grovt rågmjöl är liksom fint rågmjöl malet av hela rågkornet.

Fil:Rågsikt.jpg Rågsikt består av 40% siktat rågmjöl och 60% siktat vetemjöl. Blandningen mellan råg och vete gör att det går bra att baka bröd enbart på rågsikt.



Fil:Rågkross.jpg Rågkross är hela rågkorn som har klippts i bitar. Det behöver blötläggas eller kokas för att blandas i bröd.

Fil:Rågflingor.jpg Rågflingor är rågkorn som har ångpreparerats och pressats.



Havre redigera

  Havre kommer från sydöstra Europa och Orienten och började odlas i Sverige på 1700-talet. Idag odlas det mest som djurfoder. För att baka bröd med havregryn kan man skålla grynen. Det ger ett saftigt bröd som inte smular så mycket.

Fil:Havregryn.jpg Havregryn är havrekärnor som ångpreparerats och pressats till flingor.

Fil:Havrekross.jpg Havrekross består av hel skalad havre som klippts i bitar. Används i bröd, men måste blötläggas eller kokas innan.

Fil:Havrekli.jpg Havrekli består av det yttre skiktet på havrekornet som ångpreparerats, valsats och siktats.



Korn redigera

 

Korn kommer från nordöstra Afrika och odlas mest till djurfoder och för bryggeriindustrin. Man använder det också till kornmjöl och korngryn, som används till gröt, pitepalt och tunnbröd. Korn känns igen på att borsten slutar på samma höjd, till skillnad från råg där borsten slutar på olika höjd.





Näringsinnehåll redigera

Näringsvärde/100g Vete Råg Havre Korn
Energivärde (kcal) 357 326 369 342
Protein (g) 10,2 8,2 13,3 9,2
Kolhydrater (g) 73,1 60,2 57,6 64,7
Fett (g) 1,6 2,5 7 3
Fibrer(g) 2,6 13,6 10 7,6
E-vitamin(mg) 0,41 0,8 0,75 0,25
Vitamin B6 0,33 0,35 0,18 0,33
Järn 1,19 3,3 5,3 3,5
Vatten 12,1 14 10,2 14